Inspirerande, värmande, "rätt-aktiverande" kväll...

... var det igår och det vill inte säga lite med tanke på min dagsstatus! Ja, vad gjorde jag då? Var på föredrag med Olof Röhlander. Efter föredraget, när jag gick hem kändes det som om jag hade lindats in i vänlighet och värme, kravlöst men aktiverande. Olof Röhlander vågade tro på att publiken höll sig vaken utan lättvindiga grepp som det jag skrev igår att jag var rädd för - ja, det där att känna sig tvungen att aktivera publiken var 10:e minut med 2-minuters-diskussion med grannen. Det behövde han INTE. Förstår att en del tycker att det är pedagogiska grepp men ärligt talat tror jag att jag fick med mig mer igår och var minst lika aktiv, om inte mer, av en begåvad föreläsare. Karismatisk men ändå lågmäld och behaglig. Ska skriva samman mina stödanteckningar och då kanske det kommer ännu mer reflektioner och långlivad inspiration.

I morse: molnet till vänster såg ut som ett rymdskepp som flyr morgonsolen...