Det är bara att ladda upp…

…. trots att duggregnet gör stora droppar på mina glasögon och kroppen är tung när klockan ringer. Och för bara några dagar sedan var det här min verklighet! Kontraster, kontraster, kontraster! Både i temperatur, sol, att man får vakna utan klocka och aktivitetsnivån både efter men även före. Vilket också förmodligen var en orsak till att förkylningar däckade oss en efter en och nästan alla planer gick åt skogen! Men vad gjorde det, så skööön semester på alla sätt – att utan dåligt samvete bara ligga och plöja bok efter bok i solen med en ljum vind som fläktar och det turkosa, 20-gradiga havet som bryter sövande bredvid, det finns inget fel i den bilden! Och korrelationen mellan förkylning kontra vad man egentligen behöver i ögonblicket är ju så stark den kan bli. Det känns nu när man både varvat ner och laddat upp!

November i stugan!

Som en brun matta mötte trädgården oss i helgen. Löven verkade ha fallit ner allihop på en gång och gigantiska regnet som öste ner som en grå vägg samma dag vi dök upp på Klunganfronten gjorde att lördagens krattprojekt blev ett riktigt träningspass!

En och annan rot rycktes också upp (och vi slog i en och annan sten, as usual!) Nu har jag smärtor i höger filé så att det känns som jag har nackspärr - fast i ryggen. Men återigen stämmer devisen – att även om något är tråkigt är det inte tråkigt om man gör det tillsammans (tack M1!). Alla tyckte vi var halvgalna som åkte till ett sommarhus mitt i november - men med 20 grader inomhus, ullmattor på golven, fotogenlampor, tända ljus och god mat kan det inte annat än rekommenderas!

Lever jag i en illusion?

Känner mig förvånansvärt pigg och vaknar tidigt trots att jag lagt mig sent… är det bara en saga? Eller är jag verkligen såhär pigg? Klockan 5 på morgonen ??!!

OK, jag sköter mig – försöker få i mig rätt näringsämnen, tar dagliga ljuspromenader, tränar måttligt, gör avslappning emellanåt, försöker att inte lägga in för mycket (i alla fall inplanerade) projekt på helgerna, minimerar kontakt med "fel" personer… Men det är mycket, mycket på jobbet och jag har ju min optimeringsiver och galna ambitionsnivå som gör att jag inte riktigt kan tagga ner på insatsen och ge mig när det duger. Är rädd att bakgrunden är att jag inte kan slappna av… men egentligen,  så länge jag har koll på de tre fundamenten - att magen är i form, att jag sover när jag sover (även om det är lite lite!) och att jag känner mig glad – så är det nog ingen illusion!

Det här med kärlek...

... det är ju så otroligt mystiskt. Man tittar på program om singelpräster som säger att de säkert har träffat någon inom några år för att de vet vad de vill ha (hm, det har man ju trott... eller iallafall vad man inte vill ha!). Men att veta vad man vill ha, är det samma sak som vad man behöver? Troligen inte. Och troligen tar det lite tid att inse att man blir lyckligare av att försöka ta reda på vad man behöver.

Det här känns sant för mig, just nu. Undrar vad man tänker när man vet (!) eller inte behöver samma sak?!!

Rörelse och vila, djur och natur, höst och färg

Här försöker man gå sina 10 000 steg (minst!) till och från jobbet – jaha, då strular hälsporren, skräddarknutan och blåsorna poppar upp som svampar om hösten! Samtidigt som man verkligen vill promenera för att få in en bra rörelserytm - helst nu på hösten och vaneskapande inför vintern. Och jag tycker ju att det är en helt underbar tid. När luften är fräsch och man får byta ut sommarens outfit som man lite tröttnat på. Äta höstgrytor och dricka rödvin.

Och plantera äppelträd i Klungan! Och fixa rådjursskydd – säg den Bambi som klara detta!! (Då är de nästan värda knopparna!) Men apropå djur, det är ju ett stående tema i Klungan, av alla storlekar och slag. Den här födelsedagshelgen fick jag förutom picknick vid havet, en extra upplevelsepresent – en skogspromenad vid högre vassrugg än vi, blev verkligt spännande. När vi kort stannade upp brakade det PLÖTSLIGT till rejält mindre än 5 m bort av något djur som formligen plöjde sig fram, lät det som. Ett vildsvin svarade Mats när jag hoppades på en bambi…. tänk om den sprungit mot oss, jag hade nog smällt av!

Nu snart fortsätter naturupplevelserna (men förhoppningsvis utan närkontakt med vildsvin!). En helg i Harg med viltfest och höstfärg!

Fart & frid!

Mitt bland veckans action och hallaballo i storsta’n längtar jag nu efter frid och ro. Och tänk, då blir det så, i Klungan till helgen – är det inte det bästa??!! (Jag längtar så att det känns som om det håller på att sprängas ut något ur lungregionen!)

Kontraster, balans… ord jag tycker mycket om och som på något sätt är ledstjärnor i mitt liv och jag vet, jag har skrivit det förut. Men det slutar inte att uppta mina tankar för om man inte känner motsatsen hur kan man tycka något? Dramatiskt och stilla, svår och lätt, djupt och ytligt, glad och ledsen… det är väl så man lär känna sig själv. När man varit både mörk och ljus och sedan vet vad man föredrar. Och när man behöver frid och när man behöver fart!

Pendlingen berikar mitt liv....

Läser böcker som jag inte gjort på många år - och nu är det inte ens selektivt, allt går under läsklubban. Jag bara greppar närmaste pappersliknande ting i pockethögen som ackumulerats bredvid sängen... och som förut nästan gett dåligt samvete. Apropå Mia Skäringers tankar i boken "Avig Maria" som för tillfället ger mig verklighetsflykt och nya idéer när jag vaggas in i ett nästan hypnotiskt, tågvaggande lästillstånd. (Oj, vad hon grunnar bra!!). Får se hur berikande allt känns när mörkret anfaller och man inte längre studsar ur bingen (jodu, tjena!) - så jag tränar mig nu att tänka rätt om pendlingen... 

Nya horisonter...

... är vad jag susar mot nu. Trots att dagarna är längre än på länge och jobbet nyare än jag knappt kan komma ihåg, är jag mindre trött och lättare till sinnet. Ekvationen låter orimlig. Men kanske har det något att göra med att jobbet är något helt nytt. Något nytt som passar mig tydligen. Utan att jag förstår det själv och utan att jag egentligen kämpat för det, mystiskt. Samtidigt tror jag ju på att lätt är rätt och rätt är lätt. Och att det måste vara lätt på rätt sätt. Och här sammanstrålar alla tecken i skyn för att jag ska göra just det här just nu (även om en och annan chef gör mig tveksam). Att bara flyta med lite mer, inte vara så orolig och inte anstränga mig så - det kanske är mitt nya nya?

Fröknäcke, nära&kära, vilda orkidéer, sol&bad... & snart långsegling för novisen!

I helgen varvade vi - hela konkarongen - bad&sol på stranden och framförallt i havet(!) med Prosecco, majsmjölsknäcke och grillad entrecôte i min orkidé-rika trädgård (S:t Pers nycklar finns det oerhört gott om och även den här som än så länge är en doldis för mig... men vacker är den!) i Klungan. Många personer på liten yta men det gick trots att jag inte fått upp skjutdörren mellan rummen än.

Men imorr'n är planen att starta M1's och mitt härliga sommarprojekt grande! Vet jag egentligen vad jag gett mig in på??!! Det kändes så självklart igår när solen strålade från en molnklar himmel och gasset var ett faktum! Idag är det regnigt, grått och utlovas styv kuling på Östersjön... hm. Mats har redan signalerat att det kanske kan bli för mycket för båten... och vad kan det då inte bli för en ovan seglingsmatros?? Men känns spännande så att det hoppar i magen! Och kanske är det en sjöbuse som återkommer istället för en novis!

Trädgårdskrig!

Jag är helt slut. I timmar stred jag mot inkräktare på ockuperade områden... men har bara fått dem att retirera lite. Och det till ett dyrt pris! Bruna, ömma knän och ischiaskänningar men förhoppningsvis även på min mumsmumsstinna mage! Mumsmums är faktiskt lite av survival kit, nu äntligen börjar jag känna mig mer energirik. Tror jag ska attackera från en ny flank, kanske finns hopp om belägring!

Seglarskola och ogräs!

Min seglingsutbildning startade med en rivstart... eller egentligen - ingen start! På midsommar var planen att ta minitur på havet men motorn krånglade så medan Kapten M fixade det fick jag skrubba och vaxa däcket istället (wax-on, wax-off - hm, var det M som i Miyagi??!!). Antar att det är nyttigt att börja från scratch och jobba sig uppåt?? Kanske...

Trötta steg hem på fredagkvällen...

Sedan var det en himla tur att det inte blev någon seglats - det var ju galet kallt hela tiden, med ömsom sol, ömsom moln, och jag frös som 17 trots att vi tillbringade större delen av midsommarafton i hamn (på kvällen slank som tur var en och annan värmande snaps och sill ner!). Men det var inte så kallt den här senaste helgen istället. Även om vi hela fredag kväll kämpade med ett motorfäste (det har gått troll i motorrelaterade prylar för oss!) med mastodontsågning m h a ett bågfilsblad och en trög, gammal fil blev det ändå en fin kväll som bådade bra tecken i skyn!

Och så, till slut, första riktiga seglatsen för min del, första för året för Mats och så första riktiga sommardagarna och -värme, vicken tajming!

OCH så årets första dopp - UN-DER-BART!!

Nu är man laddad för kickoff av sommarens bravader! Först stundar hallaballo med hela la famiglia i Klungan... Stolt ska jag visa upp min egen skörd av bl a romansallad, persilja och vattenkrasse (som nog är lite för kraftfull för min smak, kanske finns det något man kan göra av det...). Men lite trädgårdsrens har även fått komma in på agendan innan dess. Bara ryggen klarar det och blåmärken och seglingströtta muskler ställer upp så finns inte en chans för militanta, vassbetonade ogräs!

Salladsvakten!

Rekreation på västfronten...

Joggingvy c:a 100 framför båt-
bussen till vänster.

Karlstad, kära Karlstad - speciellt på sommaren känns det som om jag skulle kunna flytta tillbaka när som helst! Speciellt med blå himmel, båtbussarna - en av dem ser jag från min utsikt på M&P's balkong med träbåtskravellen (hm, kan det heta så??) glänsande mitt i vattenblänket bakom Löfbergsskrapan, ser ni? - och jag kan sitta avslappnad med en engagerande bok i solstrålarna... men så är det inte alltid förstås. Verkligheten tränger sig på även i den fagraste idyll. Ett exempel är stadens lyktstolpar... som enligt DN nästan är livsfarliga! 

Och allt p g a den myckna rastningen av hundar (och den tydligen toxiska urinkoncentration som fräter på stolpen...). Ja, visst ser den lite risig ut??

Apropå risigt - väl hemma fick jag ett vansinnesryck med garderoberna. Om man känner att man får kvävningskänsla när man öppnar dem är det dags att göra något. Resultatet = 6 påsar med kläder utrensat, några mot Erikshjälpen och några till H&M's recycling.

Nästan beklämmande att jag inte gjort det förut men jag verkar ha någon form av minnes- och känslomässig koppling till många av mina kläder. Och trots att jag inte använder dem, känner någon form av engagemang i. Det där kan nog behöva sin kontemplation men inte nu. Nu har jag främst bara försökt motarbeta det för att lyckas få rymd och ljus bland plaggen. Och mentalt rent! (Antagligen kan jag om några månader göra ett liknande ryck på det jag lämnat kvar... och kanske åstadkomma ett antal påsar i liknande storleksordning!)

Höger är obehandlad kan tilläggas...!

Hittade även några gamla pjux som jag uppdaterade med lite färg. Lika slitna fortfarande men ser nu iallafall lite mindre eländiga ut (iallafall vänster på bilden!). Tänkte att de är bra att ha på midsommarhelgens projekt - seglarskola i Harg-bukten. (Eventuellt kommer vi inte längre än Hargshamns hamn beroende på vädret men då får jag väl fokusera på att vantarna faller rätt... och halsen är till babord... eller hur var det nu??!!!)

Gula faran lite strandsatt...

... men nu är den glad!!

Så alldeles snart är man på väg till östfronten!

Lyckade loppisspaningar och ihärdigt fix!

Trägen vinner, så är det bara! Trots att jag nästan gett upp hoppet om att kunna ersätta de tomma remmare-platserna i hyllan efter min diskmaskins-fadäs... så i tisdags på Erikshjälpen - då stod de bara där! Fem stycken med grön fot och enbart inristat mönster i glaset, precis som jag vill ha det (passar riktigt bra ihop med de "gamla", visst??!!). Att jag bara några sekunder innan dessutom hittat tre jos-glas (som ska få ersätta de som krasats på kul kalas!) gjorde inte saken sämre! Och så hittade jag nautiskt motiv mitt bland inköpt bottenfärg till M1's fina IF-båt som vi med gemensam ansträngning, Mats kanske lite mer än jag (!), förbereder för sommarens seglats!

Före...

Men angående total arbetsinsats, tror inte jag ligger helt i lä - resterande  del av Klungans köksvägg har fått sig en målardust och se'n var det M1 som var backup på hyllfronten!

... och efter! Nöjd! Men så var det
taket också...!

Snart drar jag till Harg och temat för den här helgen blir lite mer sus&dus... ikväll sommarfest med Mats jobb, imorr'n Ekerölinjen med buffé och stuff och på lördag kanske någon loppis på Hargshamns strömmings-festival! Behövs alltid lite mer spaning inför fix!

Mentalt och fysiskt engagerande!

Före...

Idag är jag helt utmattad - både fysiskt och psykiskt! I måndags i Klungan fick jag inspiration att rycka ogräs och jämna ut jordhögar fulla med transparenta myror så nästan händerna blödde... eller iallafall musklerna i armar och axlar - my, my, träningsvärken är paralyserande idag! Mellan rens-, gräsklippnings-, spacklingsprojekt och köksstrukturerande kollade jag mina spirande så-planer... och det växer! På rätt ställen - för gräsmattan höll sig i relativt schack medan krukor med sallad etc rejält tagit fart. Kanske börjar jag vinna kampen om "trädgår'n"?? Jaja, illusioner kan man ha iallafall - innan värmen är här, växtkraften slagit till med full kraft och insekterna börjat surra!

... efter!

Lunchen blev en rejäl kolhydratboost för att orka med. Mäktigt att använda späd egenodlad plocksallad (från mitten) och spenat (längst bort i bild). Romansalladen var inte i samma fas riktigt än... och inte heller vattenkrassen, persiljan eller gräslöken. Låter nästan lite naivt att bli glad för så enkla saker... eller så är det en styrka att uppskatta det?? Visst, ja, så väljer jag att tänka! (Eftersom det känns så dessutom!)

Och så en ensam lila viol - tecken om att allt blir bra. Till slut. Men innan dess hann jag med en gårdag som var fylld av telefonvansinne - tur man inte hade så mycket bättre för sig. Vaknar generellt sett tidigt på morgnarna så efter en härlig prommis innan frukost (delar av mitt målfokus!) blev jag kickstartad. Tur det - justerade min skrivbordshöjd med plankor från Klungan innan kl 8 (blev kanon och känns som nytt arbetsrum. Och ny aktivitetslusta!) och jag kunde börja ringa om mobiltelefonen. Min nya alltså, som fått ersätta den gamla som jag tappade i asfalten i fredags så skärmen helt la av. Däremot fortsatte telefonen ta emot sms utan att jag hade möjlighet varken att svara eller att se vem/vad. Fixade ny men krånglade till det med abonnemangen eftersom försäljaren på PhoneHouse övertalade mig till ett mycket dyrare än jag tänkt. Och med dålig täckning i Klungan, typ där jag verkligen behöver det (jag hade lite hjärnsläpp!)! Nu, efter många samtal med flera operatörer och PhoneHouse centralt har jag fått det jag ville och tillochmed lite av en deal (som M1 säger - frågan är fri! En jädrigt viktig lärdom för mig!). Känner mig mycket nöjd men det tog sina modiga timmar att sitta i telefon och först sent på eftermiddagen var allt klart. Sammantaget har jag lärt mig att ALDRIG köpa telefoner/abonnemang från återförsäljare utan gå DIREKT till respektive operatörer (man förlorar överblicken och får göra mer research men det är det värt visade det sig!). Flera av operatörerna har två veckors ångerrätt även på brutna telefonförpackningar (och abonnemang!) vilket en del av återförsäljarna (som t ex PhoneHouse) fixat bort i avtalen man hastigt och lustigt skriver under när man är lite pressad.

Igår eftermiddag var jag så helt mentalt utpumpad och när jag se'n gick på step på Friskis&Svettis höll jag på att svimma i omgångar. Låter som om jag är en klen konstitution men måndagens fyspass i Klungan i kombo med tisdagsprommisar över högt och lågt, steppass och mentalt engagemang gjorde nog sitt till! Idag är en ny dag, jag har lite "hangover" från de senaste dagarna (utan en droppe alkohol i systemet! Eller från Systemet!) men ändå glädje inombords. Och engagemang!

Vaknade av en nysning...

... så det var bara att gå upp. En dag i ny arbetslöshet är långtifrån händelsefattig och framförallt finns inte brist på aktiviteter man måste ta tag i från alla instanser - arbetsförmedling, a-kassa, fackförbund, Trygghetsstiftelsen... och så några varv till för att ex-arbetsgivaren inte fyller i intyg korrekt. Sedan behövs fullmakt mellan alla för trots att de kommunicerar och utbyter information om min situation, räcker det inte. Jag gillar att vara om mig och kring mig men hallå, det här är ju nästan absurt! Undrar när man ska hinna söka jobb...?

Men för att ge lite lindring till min snurriga hjärna ska jag studsa på step. OCH så har jag fixat en vacker balkong - med pollenfria blommor! Pollenreaktionen på grannens björk är tyvärr på topp (känns som jag fått en öppen vattenkran till näsa!). Och det behövs inte fler
nysningar!

Före & efter, kraft, hårt jobb och sol!

Före...

Trots förkylningar från höger och vänster och att helgen inte blev riktigt som man trodde dök Brorsan&Co upp (M1 låg sänkt!). Efter en pizza- och kebablunch (hela kostcirkeln) gav jag presenter till kidsen - arbetshandskar! Taktiskt drag för jag behövde sly-flyttar-hjälp och med förenade krafter drog 3 vuxna (eller kanske 2,5 - Brorsan tyckte inte det var så kul och började meka med cyklar istället!), en 9-åring och en 5-åring ut allt den i den gallrade skogen bakom Klungan. Härligt att se hur roligt barnen tyckte att det var att göra "riktigt arbete" (som de sa!) - 5-åringen var unstoppable! Orken tröt aldrig (till skillnad från hans pappa!) utan ville bara göra mer, mer... se'n sov han gott den natten!

Starka arbetare!

Bonden i skogen hade sagt att det var OK att dra ut mitt sly i hans sly.

I skogen är det fortfarande utseende krigsskådeplats efter skotar'ns framfart och slyt gjorde varken till eller från där men för mig - STOOOOR skillnad, eller hur?!!

... och efter

Se'n drog vi igång odlingsprojekt! Sockerärtor (som rådjuren säkert tar innan jag får någon chans), rädisor, djungelgurka, tomater, rödbetor och så något odefinierbart som låg i botten av påsen - spännande!


Av en del av björkstammarna från trädgårdsstädningen ville jag fixa brasved... - och när alla andra slocknat i hängmattan fanns det ändå en som ställde upp! Vicken superkraft!