Mentalt och fysiskt engagerande!

Före...

Idag är jag helt utmattad - både fysiskt och psykiskt! I måndags i Klungan fick jag inspiration att rycka ogräs och jämna ut jordhögar fulla med transparenta myror så nästan händerna blödde... eller iallafall musklerna i armar och axlar - my, my, träningsvärken är paralyserande idag! Mellan rens-, gräsklippnings-, spacklingsprojekt och köksstrukturerande kollade jag mina spirande så-planer... och det växer! På rätt ställen - för gräsmattan höll sig i relativt schack medan krukor med sallad etc rejält tagit fart. Kanske börjar jag vinna kampen om "trädgår'n"?? Jaja, illusioner kan man ha iallafall - innan värmen är här, växtkraften slagit till med full kraft och insekterna börjat surra!

... efter!

Lunchen blev en rejäl kolhydratboost för att orka med. Mäktigt att använda späd egenodlad plocksallad (från mitten) och spenat (längst bort i bild). Romansalladen var inte i samma fas riktigt än... och inte heller vattenkrassen, persiljan eller gräslöken. Låter nästan lite naivt att bli glad för så enkla saker... eller så är det en styrka att uppskatta det?? Visst, ja, så väljer jag att tänka! (Eftersom det känns så dessutom!)

Och så en ensam lila viol - tecken om att allt blir bra. Till slut. Men innan dess hann jag med en gårdag som var fylld av telefonvansinne - tur man inte hade så mycket bättre för sig. Vaknar generellt sett tidigt på morgnarna så efter en härlig prommis innan frukost (delar av mitt målfokus!) blev jag kickstartad. Tur det - justerade min skrivbordshöjd med plankor från Klungan innan kl 8 (blev kanon och känns som nytt arbetsrum. Och ny aktivitetslusta!) och jag kunde börja ringa om mobiltelefonen. Min nya alltså, som fått ersätta den gamla som jag tappade i asfalten i fredags så skärmen helt la av. Däremot fortsatte telefonen ta emot sms utan att jag hade möjlighet varken att svara eller att se vem/vad. Fixade ny men krånglade till det med abonnemangen eftersom försäljaren på PhoneHouse övertalade mig till ett mycket dyrare än jag tänkt. Och med dålig täckning i Klungan, typ där jag verkligen behöver det (jag hade lite hjärnsläpp!)! Nu, efter många samtal med flera operatörer och PhoneHouse centralt har jag fått det jag ville och tillochmed lite av en deal (som M1 säger - frågan är fri! En jädrigt viktig lärdom för mig!). Känner mig mycket nöjd men det tog sina modiga timmar att sitta i telefon och först sent på eftermiddagen var allt klart. Sammantaget har jag lärt mig att ALDRIG köpa telefoner/abonnemang från återförsäljare utan gå DIREKT till respektive operatörer (man förlorar överblicken och får göra mer research men det är det värt visade det sig!). Flera av operatörerna har två veckors ångerrätt även på brutna telefonförpackningar (och abonnemang!) vilket en del av återförsäljarna (som t ex PhoneHouse) fixat bort i avtalen man hastigt och lustigt skriver under när man är lite pressad.

Igår eftermiddag var jag så helt mentalt utpumpad och när jag se'n gick på step på Friskis&Svettis höll jag på att svimma i omgångar. Låter som om jag är en klen konstitution men måndagens fyspass i Klungan i kombo med tisdagsprommisar över högt och lågt, steppass och mentalt engagemang gjorde nog sitt till! Idag är en ny dag, jag har lite "hangover" från de senaste dagarna (utan en droppe alkohol i systemet! Eller från Systemet!) men ändå glädje inombords. Och engagemang!

Vaknade av en nysning...

... så det var bara att gå upp. En dag i ny arbetslöshet är långtifrån händelsefattig och framförallt finns inte brist på aktiviteter man måste ta tag i från alla instanser - arbetsförmedling, a-kassa, fackförbund, Trygghetsstiftelsen... och så några varv till för att ex-arbetsgivaren inte fyller i intyg korrekt. Sedan behövs fullmakt mellan alla för trots att de kommunicerar och utbyter information om min situation, räcker det inte. Jag gillar att vara om mig och kring mig men hallå, det här är ju nästan absurt! Undrar när man ska hinna söka jobb...?

Men för att ge lite lindring till min snurriga hjärna ska jag studsa på step. OCH så har jag fixat en vacker balkong - med pollenfria blommor! Pollenreaktionen på grannens björk är tyvärr på topp (känns som jag fått en öppen vattenkran till näsa!). Och det behövs inte fler
nysningar!

Före & efter, kraft, hårt jobb och sol!

Före...

Trots förkylningar från höger och vänster och att helgen inte blev riktigt som man trodde dök Brorsan&Co upp (M1 låg sänkt!). Efter en pizza- och kebablunch (hela kostcirkeln) gav jag presenter till kidsen - arbetshandskar! Taktiskt drag för jag behövde sly-flyttar-hjälp och med förenade krafter drog 3 vuxna (eller kanske 2,5 - Brorsan tyckte inte det var så kul och började meka med cyklar istället!), en 9-åring och en 5-åring ut allt den i den gallrade skogen bakom Klungan. Härligt att se hur roligt barnen tyckte att det var att göra "riktigt arbete" (som de sa!) - 5-åringen var unstoppable! Orken tröt aldrig (till skillnad från hans pappa!) utan ville bara göra mer, mer... se'n sov han gott den natten!

Starka arbetare!

Bonden i skogen hade sagt att det var OK att dra ut mitt sly i hans sly.

I skogen är det fortfarande utseende krigsskådeplats efter skotar'ns framfart och slyt gjorde varken till eller från där men för mig - STOOOOR skillnad, eller hur?!!

... och efter

Se'n drog vi igång odlingsprojekt! Sockerärtor (som rådjuren säkert tar innan jag får någon chans), rädisor, djungelgurka, tomater, rödbetor och så något odefinierbart som låg i botten av påsen - spännande!


Av en del av björkstammarna från trädgårdsstädningen ville jag fixa brasved... - och när alla andra slocknat i hängmattan fanns det ändå en som ställde upp! Vicken superkraft!

Naturromantiker redan i stan!

Ja, det blev jag igår kväll när TV-soffan släppte sitt grepp och jag drogs som en magnet mot ett magiskt skimmer utanför fönstret (och det var ännu klarare, bredare, färggladare i verkligheten!).

När man googlar regnbåge får man upp hopp, förtröstan, kontakt med sin inre intelligens, livsenergi, löfte om att det inte blir någon mer syndaflod, global mångfald, optiskt meteorologiskt fenomen som visar sig som ett 7-färgers-ljusspektra... tänkvärt alltihop. Bra start på dagen när man drar till romantisk natur!

Gröna väktare, vila i magiska mattor och ambitiösa getingar!

Imorr'n drar jag till min lilla glänta. Som numera faktiskt är en glänta! Några av de här gröna väktarna är inte längre kvar och solen letar sig till områden som inte fått en stråle på många år (om nå'nsin!). Det skapar nya förutsättningar för mer bart häng - kolla bara färgglada mattan mellan björkarna! Där blir det mycket lövsus och böcker lästa i sommar... får sätta segel över om det regnar för mycket, för ligga i hängmattan vill jag!
En 180-gradare ger väldigt vacker vy (tycker jag förstås!) trots att det nästan ser lite skövlat ut just närmast. De där stora maskinerna (skotare?) ger riktigt djupa spår, lite vrickrisk minst sagt.

Avslutningsvis - vi skådade in på vinden runt skorstenen... och fick förklaringen till getinganhopningen förra året, ett gigantiskt bo hängde på det mest omöjligt tillgängliga stället, scary! Här syns bara halva boet för min hjälte (jag nådde faktiskt inte själv och är inte enbart en hjälplös mänska!) råkade knäcka det på vägen. Vi hade radar och brännhink redo för risken att väcka en drottning men inget surr gjorde att man vågade inspektera byggkonstruktionen närmare - vilken detaljrikedom! Otroligt vackert (framförallt utan getingar i!)!

Så imorgon, tidigt, drar jag till Klungan - hoppas på grönt, magiskt, getingfritt!

Nä, nu får det vara nog!

På den här bloggsemestern! Eftersom jag vet hur mentalt balsambetonat det är att skriva känner jag att jag vill kickstarta mig igen med några av mina senaste projekt och så lite märkliga iakttagelser på fredagsförmiddagen.

Först, i morse var jag på Kungsåra Bildemontering mellan Enköping och Västerås och köpte en

begagnad AC-kompressor till min lilla bil (som bara saknat det i... kanske ett år! Men den här sommaren är min plan att slippa fläktsnuva!). Verkligt bra service där (rekommenderas varmt!) men det kändes lite surrealistiskt att åka av E18 och sedan rätt ut i Sveriges landskapsidyll för att leta bilskrot... och när jag kommer i närheten ser jag stora lador med stängsel, massa motorfordon skymtar emellan spjälorna och längst in, huvudkontoret. Associationerna blev lite... märkliga. Speciellt som det var HELT tyst och inte en mänska i sikte när jag steg ur min Nissan. Men sedan var illusionen bruten för väl inne blev det bara legal business! Och snart en frisk klimatanläggning förhoppningsvis.

Väl tillbaka i Uppsala tog jag prommis på sta'n... vid tingsrätten var det fullt polispådrag och medan jag väntar får jag se en liten svartklädd gumma med luvan uppdragen och svarta solglasögon som hon håller på och tittar "över". Hon vände och vred sig märkligt och jag grunnade på om hon inte var helt 100. Vilket besannades när hon passade på att gå mot rött över Kungsgatan bara för att stanna vid refugen, vända sig mot poliserna och räcka ut tungan!!!! Där blev hon ståendes ett tag, fipplandes med glasögonen, som en annan stortjuv!! Vicka stjärnor det finns.

Men projekten - 1,2,3 har jag såhär som jag kommer på på stört! (Trots att ordet "projekt" har blivit ett modeord och med negativ klang generellt, tydligen... men inte för mig. Jag fortsätter!) Nr 1 - badrumsskåp till Klungan:

fyra strykningar krävdes för att slippa de shabby-chic-aktiga skyar som målandet skapade på det bruna IKEA-skåpet. Jag blev lycklig när det kom på plats - precis som jag ville ha det fast ännu bättre!

Nästa projekt var lite blygsammare men eftersom det fanns färg kvar i kombination med slitna Klungan-brickor...


Jag gillar verkligen decoupage, på rätt ställen! Hittade kul visitkort när M1 och jag var på Stationen på Valborg, med Uppsala i miniatyr. Scannade och mångfaldiga det till att bilda en glad bård på brickkanterna. Ja, GLAD är känslan jag får!


Håller på att glömma Nr 3 eftersom jag upptäckte hur långt det börjar bli (först skriver man inget och inget och sedan kan man inte hejda sig, hm!). Men iallafall på tredje plats:

med racerbilen som fond ser man på vänsterkanten bråkdelen av förra helgens gallringsprojekt - minst 5 klungor av kanske 10 granar vardera på liten yta har fått gå till granhimlen. Eller, det där lät ledsamt, återförenats i mindre beståndsdelar med sina släktingar (det var bättre!). Nu är det mycket öppnare och luftigare men ändå inte öppet (förstå det den som kan!!).


Härligt att det är nog!