... som är en av mina bästa och mesta ventiler för hjärnavslappning. Oroväckande. Och vid den tiden är man ju inte heller sitt mest rationella och logiska jag - mörkret stimulerar på något vis det stämningsläge som man vaknar i. Jag vaknade mitt i (!) en jobbig dröm... och den var skön att komma ur men jobbigt att känslan satt kvar. Speciellt som jag tror på att drömmar kan ge budskap som kan vara nyttiga att tyda. Inte drömmar som sker någon gång då och då - de tror jag bara är vanlig bearbetning av dagens vedermödor och overload i hjärnskrymslena. Men däremot, om man har antingen återkommande drömmar eller drömmer väldigt ofta, även om drömtemat är annorlunda men med liknande kvardröjande känsla när man vaknat - ja, då kan det kanske vara dags att göra liten analys. Det tror jag på. Och FRAMFÖRALLT om drömmarna gör att dagdrömmeriet blir påverkat. Jag saknar det så. Att drömma om framtiden, att se sitt liv i rosa skimmer (jojustdetja!), att måla upp scenarier inombords utan krav på prestation eller verklighetsförankring även om de känns avlägsna, att känna möjligheterna och det härliga drivet. Istället känner man bara tyngden. För att jag inte kan göra något av det bästa jag vet - att inte kunna dagdrömma...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar