Hm, låter omfattande, tillochmed för mig som gillar lite överdrifter, ska tona ner det direkt. Läste i morse någon artikel om mål och jag håller ju fortfarande på med mitt mål från förra hösten om "... bästa mentala och fysiska formen någonsin och njuta av det". Iochförsig är jag faktiskt på god väg att uppnå det, även om målet tar lite längre tid än ett halvår! Men det är väl så också - att man ska anpassa målet efter förutsättningarna på vägen och att det egentligen är det som är det viktiga och det man lär sig mest på. Ja, att det inte går som man tänkt sig. Men ibland är det ju frustrerande...
Hursomhelst, just nu filar jag på mål kring min optimala arbetssituation (OBS! behöver inte ens vara realistiska i det här skedet - mäktigt!!). Har fått möjlighet att gå till en karriärkonsult och då angriper vi situationen helt annorlunda mot vad jag är van vid i målformulerande och planläggning. Och jag har bestämt mig för att ge mig hän även om jag upplever det diffust och inte riktigt vet vart det är på väg. Både olustig och lustig känsla. Både okontrollerat och kontrollerat på något vis. Den här veckan har jag dessutom inte kunnat lägga ner samma tid och funderingar på de uppgifter jag fått av henne vilket får mig att känna mig som om jag aldrig kommer att få koll... men nästa vecka ska jag försöka ha en lite luftigare agenda och kunna känna efter och låta allt sjunka in. (Eller nå't!)
Dessutom har jag några små fritidsmål under hösten - ja, som att hålla tag i vecko-rensningen (jag cyklade med klädpåsarna igår!! Det mission accomplished!), göra klart hypnoanalytikertenteriet, kontinuerlig rörelse och eftertanke (minst en, stor/liten, per dag - cykel till jobbet, yoga, jogg, prommis, Friskis&Svettis-pass, nackgympa, avslappning, förrådsrens, dyk...). Men man märker hur viktigt det är att inte slarva med målen (och nu pratar jag inte om mat! Fast det gäller ju där också!) - oinspiration kommer som direkteffekt på ett ogenomtänkt och hafsigt mål!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar